Blandning av främmande grisar med varandra i samband med avvänjning kan leda till aggressioner och allvarliga skador. Vid uppfödning av Okastrerade hangrisar kan problem i samband med blandningen försvåras ytterligare och kan bli ett potentiellt djurvälfärdsproblem. Genom att låta de smågrisar som ska gå ihop efter avvänjning träffas redan vid två veckors ålder kan aggressionerna reduceras. Två veckor är den ålder då smågrisar naturligt lämnar boet och slår följe med den övriga gruppen. Vid den perioden kan smågrisarna skapa nya kontakter utan att det involverar aggressioner.

Pigs kept for meatproduction are often surgically castrated to prevent aggression and boartainted meat. Castration without analgesia and anesthesia is painful and causes a lot of stress to the pig. There are alternatives such as to surgically castrate the male pigs with analgesia and/or with anesthesia, immunocastrate or keep them as intact males. In Sweden the most common practice is to surgically castrate the pigs before they are seven days old. The impact on the pig is that the incision causes pain and stress, which may lead to changes in behaviour, reduced appetite, reduced growth and a higher risk of infections.

Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar alternativa sätt till kirurgisk kastrering av smågrisar. Obedövad kastrering av våra smågrisar är i längden inte en hantering som är acceptabel ur djurvälfärdssynpunkt. Problemet är att hangrisen utvecklar två könshormonsliknande substanser, androstenon och skatol som binds in i fettvävnaden och ger ett lukt och smakfel på köttet som kallas för ornelukt. Det är därför grisen kastreras. Den metod som används idag är en obedövad kastration.Vi har beaktat de alternativa metoderna och kartlagt vilka som kan fungera praktiskt och även studerat dem ur en etisk synvinkel.

Skatol och androstenon är två ämnen som lagras i fett hos Okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.

Under mitten av 1990-talet började de djurförsöksetiska nämnderna och även samhället generellt ifrågasätta sättet att hålla försöksdjur. Man menade bland annat att det vore bättre för försökskaniner av hankön att hållas i grupp istället för individuellt i burar som de traditionellt hålls. Dessa diskussioner pågår än idag.Risken med att hålla okastrerade hankaniner tillsammans är att de är aggressiva mot varandra vilket kan leda till slagsmål med allvarliga skador som följd. Tidigare studier på grupphållning av kaniner har främst gjorts på honkaniner då dessa är mindre aggressiva mot varandra och många anser att man inte ska hålla okastrerade hankaniner tillsammans efter att könsmognaden inträffat. För att undersöka om det vore möjligt att hålla hankaniner tillsammans gjordes under 1995 och 1996 studier på syskonpar av hankaniner på AstraZeneca R&D i Mölndal.

Active immunization against gonadotropin-releasing hormone (GnRH) is an alternative to surgical castration of male pigs to avoid boar taint. The aim of this study, including 128 pigs, was to evaluate the effect of a GnRH-vaccine Improvac® on performance and on social and sexual behaviour. Male pigs were assigned to three treatments; surgical castration at four days of age, immunization against GnRH and no castration. Vaccination was performed eight and four weeks before slaughter. Surgically castrated male pigs had significantly lower daily weight gain during the suckling period than entire male pigs (235 vs.

SAMMANFATTNING Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena androstenon och skatol i subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar. Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta ljusperioder ger ökade halter av androstenon och skatol.

Kastrering av smågris för att motverka galtlukt görs idag i Sverige under grisens första levnadsvecka utan bedövning. EU kommissionen har lagt fram ett förslag på att från och med 2012 ska all kastrering av grisar ske med bedövning, och kirurgisk kastrering ska upphöra från 2018 under förutsättning att vissa praktiska problem har lösts tills dess. Olika alternativ till dagens kastrering är således ett mycket aktuellt problem och ett av alternativen till detta är immunokastrering. Immunokastrering sker genom att man vaccinerar grisen mot ett endogent hormon, GnRH (gonadotropin releasing hormone), vilket hämnar testikelns funktion och minskar bildning av galtluktsämnena androstenon, skatol och indol. Denna litteraturstudie är inriktad på hur immunokastrering påverkar grisarna ur produktionssynpunkt med fokus på kött- och fetthalt, beteende, foderåtgång och andra problem som diskuteras kring den praktiska tillämpningen av immunokastrering på gris i Sverige. Studien visar att immunokastrerade grisar har högre kötthalt, lägre fetthalt och mindre foderåtgång än kirurgiskt kastrerade grisar.

Immunisering mot gonadotropin-releasing hormone (GnRH) har visat sig vara effektivt mot att hämma galtlukt på griskött och oönskat aggressivt beteende bland hangrisar. I ett samhälle där vi sätter allt högre krav på våra produktionsdjurs välfärd är efterfrågan på metoder som inte innebär smärta eller lidande för djuren stor. Det finns dessutom positiva produktionsrelaterade effekter med immunokastrering gentemot klassisk kirurgisk kastrering, såsom ökad tillväxtpotential. Faktorer som dessa talar för immunokastrering, men samtidigt finns många svårigheter med att vaccinera mot något kroppseget och således bryta kroppens tolernas mot självt. Den här litteraturstudien behandlar svårigheterna med att rikta ett vaccin mot ett endogent hormon, vad som har lett fram till dagens upptäckter och de eventuella problem som kan uppstå i framtiden.

En stor del av energikostnaderna inom lantbruket går åt till att torka spannmål. Ett alternativ till torkning och ett sätt att minska kostnaderna är att lagra in och använda fuktig spannmål. Problemet med det kan vara att fuktig spannmål är en gynnsam miljö för skadliga mikroorganismer och kan ge stora problem om något går fel under fermenteringssprocessen och om lagringen inte blir stabil. Tidigare forskning med jästen Wickerhamomyces. Anomalus har visat på positiva egenskaper som bland annat hämmande av skadliga mikroorganismer och ökad tillgänglighet av fosfor.

Diabetes mellitus (DM) är en allvarlig sjukdom som blir vanligare hos människor såväl som hos våra husdjur. Trots många års forskning är etiologi och patogenes hos hund inte klarlagd. Studier har visat att vissa raser har större benägenhet att utveckla sjukdomen samt att tikar är överrepresenterade i okastrerade populationer. En studie över den svenska hundpopulationen (Fall et al, 2007) visade även att andelen tikar bland de drabbade varierar mellan olika raser, vilket kan tyda på att etiologin skiljer sig mellan raserna. Kunskap om detta skulle kunna påverka behandlingsstrategi och prognos.Ett internationellt fastställt klassificeringssystem för DM hos hund saknas.

Tidig kastration, i detta arbete definierat som kastration före leverans, är ei skrivande stund ett mycket omdebatterat ämne. Trots rådande rekommendation om kastration från sex månaders ålder förekommer en ökande efterfrågan om tidig kastration bland uppfödare. Syftet med den genomförda studien var att identifiera bakomliggande orsaker bland svenska uppfödare till denna önskan. Arbetet syftar fortsatt till att, utifrån vid studien inkomna svar, identifiera potentiella risker tidig kastration kan medföra på avelsmaterialet samt fastställa om eventuella djurskyddsmässiga fördelar vid tidig kastration kan underlätta djurskyddsorganisationernas arbete. Material till studien insamlades via enkäter som sändes ut till uppfödare, katthem och veterinärer.

Pyometra är en vanlig sjukdom hos äldre, okastrerade tikar. Oftast uppträder sjukdomen i efterlöpet då tiken står under progesteronpåverkan vilket gör livmodern mer mottaglig för bakteriella infektioner. Enligt studier är Escherichia coli den bakterie som vanligen isoleras från livmodern. Bakterierna härstammar troligtvis från tikens normalflora eller från urinvägarna. Kliniska symptom på livmoderinflammation kan vara sänkt allmäntillstånd, variga flytningar (om cervix är öppen), polyuri, polydipsi, feber, diarré och kräkningar.